Vad är återvinning i konkurs?
Borgenärerna ska behandlas lika. Återvinningsreglerna skyddar principen bakåt i tiden: det som gäldenären i slutskedet betalade ut till vissa borgenärer, gav bort eller ställde som säkerhet kan tas tillbaka till boet och fördelas enligt förmånsrättsordningen, på begäran av boet (4 kap. 1 §).
Kapitlet har två slags regler. Den allmänna regeln i 4 kap. 5 § träffar rättshandlingar som otillbörligt gynnat en borgenär, undandragit egendom eller ökat skulderna, om gäldenären var eller därigenom blev insolvent och motparten kände till eller borde ha känt till det. De särskilda reglerna i 6 till 13 §§ är objektiva: gåvor, lön utöver det skäliga, betalning av skuld, säkerhet och utmätning går åter om rättshandlingen ligger inom fristen och har viss karaktär, oavsett vad motparten visste.
- 4 kap. 1 § Förfallen skatt eller avgift enligt skatteförfarandelagen, fordonsskatt, tull och ränta på sådana belopp kan inte återvinnas, och inte heller förfallet underhållsbidrag om mottagaren inte gynnats otillbörligt.
- 4 kap. 19 § Förvaltaren påkallar återvinning genom talan vid allmän domstol, anmärkning mot en bevakning eller invändning mot ett yrkande mot boet. Avstår förvaltaren, utan att förlikas, får en borgenär väcka talan.
- 11 kap. brottsbalken Samma transaktioner kan ha betydelse för frågan om brott mot borgenärer. Det är en annan prövning, för åklagare, utanför den här guiden.
Vad är fristdagen?
Fristdagen är enligt 4 kap. 2 § dagen då ansökan om gäldenärens försättande i konkurs kom in till tingsrätten, och alla frister i kapitlet räknas bakåt från den. Konkursbeslutet är en annan dag: vid egen ansökan ofta samma dag, vid en borgenärsansökan ibland flera veckor senare. Skillnaden avgör om en betalning ligger i fönstret.
Har konkursen föregåtts av en företagsrekonstruktion är fristdagen i stället dagen för ansökan om rekonstruktion, om konkursansökan gjordes under rekonstruktionen eller inom tre veckor från att rätten beslutat att den ska upphöra.
Vilka tidsfrister gäller?
Tabellen sammanfattar fristerna i 4 kap., med den längre frist som gäller mot närstående.
| Rättshandling | Lagrum | Frist före fristdagen | Närstående |
|---|---|---|---|
| Betalning av skuld | 4 kap. 10 § | Tre månader | Två år, om det inte visas att gäldenären varken var eller genom betalningen blev insolvent |
| Säkerhet som inte var betingad när skulden uppkom | 4 kap. 12 § | Tre månader | Två år, samma förutsättning |
| Förmånsrätt eller betalning genom utmätning | 4 kap. 13 § | Tre månader | Två år, samma förutsättning |
| Gåva, även avtal med gåvoinslag | 4 kap. 6 § | Sex månader; ett år om det inte visas att gäldenären hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade skulderna | Tre år, samma förutsättning |
| Lön, arvode eller pension utöver vad som var skäligt | 4 kap. 8 § | Sex månader för överskottet; ett år på samma villkor som gåva | Tre år, samma förutsättning |
| Otillbörlig rättshandling | 4 kap. 5 § | Fem år; kräver insolvens och att motparten kände till eller borde ha känt till den | Ingen tidsgräns; kännedom presumeras |
Fristen för talan räknas från en annan dag: enligt 4 kap. 20 § får talan om återvinning väckas inom ett år från konkursbeslutet, och även inom sex månader från det att anledningen till talan blev känd för konkursboet, vid den tingsrätt som beslutat om konkursen.
Vem räknas som närstående?
Vem som är närstående avgörs av 4 kap. 3 §, och svaret styr både fristen och bevisbördan. För en fysisk gäldenär räknas make, syskon, släktingar i rätt upp- eller nedstigande led, vissa svågerskap och den som annars står gäldenären personligen särskilt nära. För ett bolag anses som närstående:
- Den som har en väsentlig gemenskap med bolaget grundad på andelsrätt eller ett jämförligt ekonomiskt intresse, i praktiken ägare med betydande andel.
- Den som inte ensam, men tillsammans med sina egna närstående, når upp till sådan gemenskap.
- Den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten, typiskt den verkställande direktören.
- Den som är närstående till någon av ovanstående: familjemedlemmar, och bolag som ägs eller kontrolleras av samma personer.
För närstående gäller tre skärpningar. Fristerna är längre: två år i 10, 12 och 13 §§, tre år i 6 och 8 §§, ingen tidsgräns i 5 §. Bevisbördan vänds: en betalning till närstående inom tvåårsfristen går åter om det inte visas att gäldenären varken var eller genom betalningen blev insolvent. Och i 5 § presumeras kännedom, om det inte görs sannolikt att den närstående varken hade eller borde ha haft den.
Vilka betalningar kan återvinnas?
Betalning av skuld är den vanligaste återvinningsgrunden, 4 kap. 10 §. En betalning senare än tre månader före fristdagen går åter om den uppfyller något av tre rekvisit och inte ändå kan anses ordinär med hänsyn till omständigheterna.
- Annat än sedvanliga betalningsmedel. Varor, överlåtna fordringar eller annan egendom i stället för pengar, och enligt andra stycket kvittning som borgenären inte hade haft rätt till i konkursen.
- I förtid. Betalning före förfallodagen: en extra amortering, en faktura betald långt före förfall, en skuld som löses utan att det var avtalat.
- Belopp som avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning. Bedöms mot gäldenärens tillgångar vid betalningstillfället, inte som ett kronbelopp: en betalning som tömmer kassan i ett litet bolag kan vara avsevärd även om beloppet är litet.
Ordinär är en betalning i den löpande driften, gjord på det sätt och vid den tid som var vanligt mellan parterna: hyra, löner och återkommande leverantörsfakturor betalade som de brukar. Det som bryter mönstret talar mot ordinäritet: en engångsbetalning av gamla fakturor, en amortering utöver plan, en borgenär som får fullt betalt medan andra får vänta. Mönstret läses ur historiken, och därför behövs hela bokföringen.
En betalning utanför 10 § kan ändå angripas enligt 4 kap. 5 § om den på ett otillbörligt sätt gynnat borgenären, gäldenären var insolvent och borgenären kände till eller borde ha känt till både insolvensen och det som gjorde betalningen otillbörlig. Där blir obeståndstidpunkten avgörande; hur den bedöms ur bokföringen finns i guiden Obeståndstidpunkten: så bedöms den ur bokföringen.
Så listas kandidaterna ur bokföringen, steg för steg
- 1
Fastställ fristdagen och räkna fönstren
Hämta ansökningsdagen ur tingsrättens akt och kontrollera om en rekonstruktion flyttar fristdagen. Räkna bakåt tre månader, sex månader, ett, två, tre och fem år och anteckna datumen.
- 2
Ta fram alla utbetalningar i fönstret
Ur bank- och kassakontona och leverantörsskuldkontot. Skilj betalningar från fakturor: en faktura ökar skulden, en betalning minskar den med banken som motkonto. Ta med kvittningar och betalningar med annat än pengar.
- 3
Märk varje betalning mot rekvisiten
Förfallodag mot betalningsdag för frågan om förtid, betalningsmedlet och beloppet mot tillgångarna vid tidpunkten. Notera verifikationstexten: ord som akut, slutreglering eller uppgörelse säger något om avsikten.
- 4
Pröva ordinäriteten mot historiken
Jämför med hur samma motpart betalats de senaste ett till två åren: intervall, belopp och dröjsmål. Sortera på motpart och månad så att selektiva betalningar syns: borgenärer som fick fullt betalt när andra fick vänta.
- 5
Kontrollera närståendefrågan
Matcha motparterna mot ägare, styrelse, koncernbolag och namn i verifikationstexterna. Utöka fönstret till två år för möjliga närstående, tre år för gåvor, lön och arvode. Slutsatsen kräver aktiebok och bolagsregister.
- 6
Verifiera faktisk betalningsdag i banken
Bokföringsdatum är inte betalningsdag. Stäm av kandidaterna mot kontoutdragen, särskilt poster nära fristdagen, poster bokförda i klump och poster daterade efter konkursbeslutet. Brister i bokföringen påverkar tilliten till hela listan; se guiden om bokföringsbrister.
- 7
Dokumentera kandidatlistan
Datum, motpart, belopp, konto, verifikationsnummer, vilket rekvisit posten uppfyller, vad som talar för och emot ordinäritet och vilket underlag som saknas. Listan bär förvaltarberättelsens uppgift om förhållanden som kan motivera återvinning (7 kap. 15 §) och beslutet om talan inom ett år från konkursbeslutet.
Räkneexempel: Bygg AB
| Post | Prövning | Förvaltaren hämtar in |
|---|---|---|
| 7 januari 2026. Amortering av huvudbanklånet, 10 000, verifikat A337 med texten "akut". | Utanför tremånadersfristen i 10 §, och banken är normalt inte närstående, så tvåårsfristen gäller inte. Kvar är 4 kap. 5 §: kassan var negativ och bokföringen kallar själv betalningen akut, vilket talar för insolvens. Frågan blir om banken kände till eller borde ha känt till läget. Ställdes ny säkerhet samtidigt prövas den enligt 12 §. | Fristdagen. Låneavtalet: amortering enligt plan eller i förtid. Bankens korrespondens, kreditbeslut och eventuella uppsägning hösten 2025. Säkerheter ställda vid tidpunkten. |
| 27 juni 2026. Eksö Materialdepå AB, 2 678, verifikat A135. | Bokförd tolv dagar efter konkursbeslutet. Betalades den faktiskt efter beslutet är det en rådighetsfråga enligt 3 kap., inte återvinning. Betalades den före fristdagen ligger den inom tre månader: sedvanligt betalningsmedel, men beloppet mot tillgångarna och det selektiva mönstret talar mot ordinäritet. | Kontoutdraget med faktisk betalningsdag. Fakturornas förfallodagar. Betalningshistoriken mot leverantören. Ägarförhållanden; bokföringen visar ingen koppling. |
| 27 juni 2026. Klockarbyns Måleri AB, 2 471, verifikat A136. | Samma prövning. Två stora betalningar samma dag till två leverantörer, i ett bolag som inte kunnat betala sedan januari, ger anledning att pröva om betalningarna varit selektiva, oavsett vilken dag pengarna fördes över. En slutreglering av gamla fakturor talar ytterligare mot ordinäritet. | Samma underlag som ovan, och en kontroll av om leverantörerna har samband med ägarna eller med varandra. |
Tre kandidater, tre olika vägar: januaribetalningen prövas enligt 5 § med obeståndstidpunkten och bankens kännedom som nyckelfrågor, junibetalningarna enligt 10 § eller 3 kap. beroende på vad kontoutdraget visar. Bokföringen har gett datum, motpart, belopp, verifikat och mönster. Fristdag, betalningsdag i banken, förfallodagar och ägarförhållanden tillför förvaltaren.
Vanliga fallgropar
- Att räkna från konkursbeslutet. Fristerna i 4 kap. räknas från fristdagen, dagen då ansökan kom in. Bara talefristen i 20 § räknas från konkursbeslutet.
- Att stanna vid tre månader. Två år för närstående, tre år för gåvor och lön till närstående, fem år eller obegränsat för otillbörliga rättshandlingar. Alla räkenskapsår behövs.
- Att glömma betalningar utan pengar. Kvittningar, överlåtna fordringar och varor som lämnats i betalning är betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel.
- Närståendeindikation som närstående. Att ett namn återkommer i verifikationstexterna gör inte motparten närstående enligt 3 §. Ägarförhållandena ska beläggas.
- Att låta tiden gå. Talan ska väckas inom ett år från konkursbeslutet, eller inom sex månader från det att anledningen blev känd. Kandidatlistan behöver finnas tidigt.
Så gör Verksamhetskoll Insolvens
Verksamhetskoll Insolvens läser gäldenärens SIE 4-filer, alla räkenskapsår som finns, utan mappning och oavsett vilket ekonomisystem de exporterats ur. Verktyget listar utbetalningar och leverantörsbetalningar de sista tre månaderna i bokföringen med datum, motpart, belopp och verifikationsnummer, och skiljer faktiska betalningar från bokförda fakturor.
- Färdiga förvaltarfrågor. Fyra följer med läget, bland dem: "Vilka betalningar och närståendetransaktioner bör granskas för möjlig återvinning? Peka ut datum, motpart, belopp, varför posten valts ut och vilket kompletterande underlag som krävs." Fria frågor i klartext går också.
- Rapporten i nio sektioner, bland dem Närståendeindikationer och Återvinningsbara betalningar. Indikationerna kommer ur bokföringen: betalningar till ägare, styrelse eller bolag med koppling i texterna. Verktyget har inget register över verklig huvudman; det underlaget hämtar förvaltaren.
- Bedömd obeståndstidpunkt med redovisat resonemang, det som avgör 4 kap. 5 § och närståendedelen av 10 §. Metoden beskrivs i guiden Obeståndstidpunkten: så bedöms den ur bokföringen.
- PDF i webbläsaren, med er egen logga. Lagring och AI-bearbetning av räkenskapsdata sker i Sverige (Microsoft Azure Sweden Central), och varje kund har en egen databas.
Vanliga frågor
Frågor som ofta kommer upp.
- Vad är fristdagen i en konkurs?
- Fristdagen är dagen då ansökan om gäldenärens försättande i konkurs kom in till tingsrätten, enligt 4 kap. 2 § konkurslagen. Återvinningsfristerna räknas bakåt från den dagen, inte från konkursbeslutet. Har konkursen föregåtts av en företagsrekonstruktion kan fristdagen i stället vara dagen för ansökan om rekonstruktion.
- Hur lång är tidsfristen för återvinning i konkurs?
- Det beror på regeln. Betalning av en skuld prövas tre månader före fristdagen enligt 4 kap. 10 § konkurslagen, två år om mottagaren är närstående. Gåvor prövas sex månader bakåt, under vissa förutsättningar ett år, tre år för närstående. Otillbörliga rättshandlingar enligt 4 kap. 5 § kan angripas fem år före fristdagen, mot närstående utan tidsgräns. Talan ska väckas inom ett år från konkursbeslutet, eller inom sex månader från det att anledningen blev känd för konkursboet.
- Vem är närstående vid återvinning i konkurs?
- Närstående till ett bolag är enligt 4 kap. 3 § konkurslagen den som har en väsentlig gemenskap med bolaget grundad på andelsrätt eller ett jämförligt ekonomiskt intresse, den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten, och den som är närstående till någon av dem. Ägare, ledning, deras familjer och bolag de kontrollerar omfattas därför, med längre frister och omvänd bevisbörda.
- Kan en betalning till Skatteverket återvinnas?
- Som huvudregel inte. Enligt 4 kap. 1 § konkurslagen får återvinning inte ske av betalning av skatt eller avgift som omfattas av skatteförfarandelagen, fordonsskatt, tull eller ränta på sådana belopp, om beloppet var förfallet till betalning. En skatt som betalats i förtid prövas däremot enligt de vanliga reglerna.
- Vad händer med pengarna när en betalning återvinns?
- Det som gäldenären har betalat ska återbäras till konkursboet enligt 4 kap. 14 § konkurslagen, och finns egendomen inte kvar ska ersättning för värdet utges. På penningbelopp utgår ränta enligt räntelagen från det att återvinning påkallades, enligt 4 kap. 15 §.
- Kan AI avgöra vilka betalningar som ska återvinnas?
- Nej. AI kan ta fram kandidaterna ur bokföringen: betalningarna i fönstret med datum, motpart, belopp och verifikat, och indikationer på närstående i bokföringens texter. Om betalningen var ordinär, om motparten är närstående i lagens mening och om talan ska väckas avgör förvaltaren, med fristdagen och bankens betalningsdag som underlag verktyget inte har.
Läs vidare